Ett nytt akutsjukhus. En komplex operation.

Ett par kilometer från Västerås stadskärna ligger Västmanlands sjukhus i Västerås. Ett klassiskt sjukhus med tidsepokerna väl synliga. Här finns till exempel 60-talets karaktäristiska och modernistiska byggnadskomplex. Den tidens svar på modernitet, funktionalitet och syn på framtiden – fjärran från det första sjukhuset som invigdes 1928.

Befolkningsmängden i Västmanland ökar, människor blir allt äldre och nya behandlingsmetoder har gjort sitt intåg. I ett flertal etapper ska hela sjukhuset moderniseras och projekt ”Nytt Akutsjukhus Västerås Etapp 1” är först ut. Fyra huskroppar och sju våningar med totalt 75 000 m² ska ge plats åt allt från operation till förlossning. Därutöver planeras för en ny logistikbyggnad med godsmottagning samt en ny elförsörjningsbyggnad.

Totalbudgeten ligger på 6,8 mdkr, varav 1 mdkr avser utrustning.

Mer än bara ett nytt akutsjukhus

Den första etappen omfattar mer än bara ett nytt akutsjukhus. När de nya lokalerna tagits i drift ska flera byggnader med stora renoveringsbehov, äldre teknisk status och låg energiprestanda tomställas och rivas. Rivningarna ger samtidigt förutsättningar för nya trafiklösningar och en moderniserad kulvertstruktur. Redan nu har förberedande arbeten med elförsörjning och trafikanpassningar inletts på sjukhusområdet.

Gedigen erfarenhet

Planeringen av det nya sjukhuset är i mångt och mycket ett lagarbete där olika professioner och discipliner samarbetar. Många som arbetat med program- och systemhandlingarna har tidigare erfarenhet av sjukhusprojekt.

Jan Robertsson är projektchef för vårdbyggnaden i systemhandlingsskedet. I grunden är han arkitekt och har under 25 års tid arbetat med projekt kring labb och vård.

– Det här är ett fantastiskt projekt att få vara med om. Ett sjukhus har så många fler dimensioner jämfört med till exempel bostäder. Framför allt finns det en tydlig och synlig motpart. Den stora utmaningen är att skapa en lösning där alla ska bli nöjda.

Komplexa utmaningar

Utmaningarna är många. Att bygga själva sjukhuset kommer kanske vara den enklaste delen. Komplexiteten ligger snarare i planeringen. Hur ska ett hus som ska fungera i kanske 100 år och planeras 10 år innan byggstart egentligen se ut?

Som grund för projektet har Region Västmanland satt upp ett antal strategiska mål och planeringsprinciper som utgår ifrån Hälso- och sjukvårdslagens definitioner av god vård. Det handlar om patientsäkerhet, flöden, hållbarhet samt kunskap och utveckling.

– Vi har både skall- och börkrav att förhålla oss till. Vårdverksamhet är i ständig förändring och byggnaderna måste stödja detta i framtiden. Så för just sjukvården är begreppen flexibilitet, generalitet och elasticitet extra viktigt, konstaterar Jan Robertsson.

Autonoma byggnader

Sjukvården har länge haft ett fokus på driftsäkerhet. Reservkraft är till exempel standard på de stora sjukhusen, men de kritiska beroendena i samhället i fredstid har ökat. Sjukhusen är direkt beroende av fungerande IT, transport och logistik. Därför finns ett stort fokus på att skapa robusta och driftsäkra sjukhusbyggnader som kan motstå och återhämta sig från störningar.

– Alla fyra byggnader har en hög grad av autonomitet. Separata godsflöden är möjliga och tekniska försörjningssystem är redundanta. Vi har även undvikit att ha centrala lösningar för till exempel hissar och trapphus, säger Jan Robertsson och fortsätter:

– Samtidigt är det hela tiden en avvägning där vi måste begränsa och definiera vad som är rimligt i förhållande till kraven och budget.

Möter framtiden med marginal

Den senast riktigt stora byggnationen på området var 1968 då Centrallasarettet invigdes.

– Det nya sjukhuset kommer att ge mer effektiva lokaler. En stor skillnad mot förr är att medicinteknisk utrustning driver både bjälklagsstrukturer och takhöjder. Lite förenklat kan man säga att tre våningar på 60-talet räcker till två våningar idag, berättar Jan Robertsson.

Det nya akutsjukhuset möter framtiden med god marginal. Det byggs med högsta möjliga flexibilitet, klimatfrågan har beaktats med bland annat översvämningsutredningar och de nya arbetsmiljöföreskrifterna som har trätt i kraft fr o m 2021 har tillämpats.

Arkitektur markör för tidsepoker

Ett gammalt sjukhusområde är en exposé över olika byggstilar. Långa byggtider gör att stildrag blandas. På det första lasarettet från 1928 syns till exempel både nationalromantiken och klassicismen i arkitekturen. Det nya sjukhuset ska passas in i den här miljön tillsammans med 60-talets modernism.

– En byggnadsvolym på 75 000 m² är inget som går att gömma. Det kommer synas, men kommer att uppfattas som två delar: en behandlingsdel med högre krav på ombyggbarhet och en vårddel där det enskilda vårdrummet är en återkommande byggsten. Utgångspunkten är att patienten har en central roll i vården, menar Jan Robertsson.

Ett särdrag i utformningen, som kännetecknar flera av de nya sjukhusbyggnader som görs idag, visar nutidens syn på patientens centrala roll i vården. Baserat på forskning som visar på hur miljöer kan påverka människors välmående används evidensbaserad design i gestaltningen. Det kan handla om konst, men även fönsterplaceringar med låga bröstningar för att sängliggande patienter ska kunna se ut.

Färdigt 2030

Första kvartalet 2022 förväntas Regionfullmäktige i Västmanland ta genomförandebeslut. I samband med detta startar även bygghandlingsprojekteringen och mot slutet av 2022 beräknas byggentreprenaderna komma igång och 2030 ska etapp 1 stå klart. Mycket arbete kvarstår, men Jan Robertsson anser att projekten har koll på läget.